Farväl Falkenberg: Vägra vara vuxen
Jag är nog inte ensam om att under filmens gång tänka tillbaka till den tid i livet som de här huvudpersonerna befinner sig i. Somrarna då man inte hade så mycket annat för sig än att åka till stranden och bada. Men det var bara på ytan som man var så bekymmersfri. Snart skulle det krävas viktiga beslut av en; de flesta av oss skulle lämna småstaden och resa någonstans där helt andra möjligheter uppenbarade sig. Den retoriska frågan som ställs i början av Farväl Falkenberg är ”det kommer väl aldrig tillbaka?” Nej, den tiden kommer aldrig tillbaka, men den goda nyheten är att livet inte tar slut bara för att man lämnar stranden.
Vi möter fem unga män under en sommar i Falkenberg. Holger och David har varit bästa polare sedan många år tillbaka och tillbringar den största delen av deras vakna liv tillsammans. Holger säger sig inte vilja lämna Falkenberg överhuvudtaget. Hans bror John har inga större ambitioner förutom att sova så länge som det är möjligt om dagarna. Småkriminelle Jörgen har planer på att starta en cateringfirma; logotypen sitter redan på morsans bil. Jesper hade som ambition när han var liten att lämna småstaden… men han kommer hela tiden tillbaka och tycks inte veta vad han ska göra med sitt liv. Vad ingen anar är hur olycklig David är, inte ens Holger; för somliga är det slutgiltiga steget in i vuxenvärlden något man överhuvudtaget inte vill ta.
Regissören Jesper Ganslandt och hans kompisar, varav flera är barndomskamrater, spelar alla sig själva och även deras föräldrar har ställt upp i filmen. Ändå värjer sig Ganslandt mot begreppet ”fejkdokumentär”. För honom tycks det vara oviktigt var gränsen går mellan verklighet och fiktion; att den gränsen så småningom helt säkert uppenbarar sig i form av en tragisk händelse är tydligen ett försök att göra hans och polarnas minne av den här tiden mer känslosam och djupare än vad verkligheten kunde uppbringa. Ofta finner jag mig själv sittande i funderingar över mina egna minnen under filmens gång eftersom den satsar så mycket på känsla; det finns ingen väsentlig handling som pockar på ens uppmärksamhet förrän tragiken slår till i slutet. Kameran sveper över ett idylliskt, somrigt Falkenberg (vilket blandas upp med gamla super 8-filmer från barndomen); tonen är ständigt nostalgisk, smått drömmande – och sorgsen. Det gör att man aldrig tillåts tvivla på att filmens handling kommer att sluta på ett tragiskt sätt. Det i sin tur dämpar effekten av händelsen när den väl sker. Amatörismen hålls dock tillbaka av det faktum att grabbarna som spelar sig själva är hyfsat naturliga – vilket är imponerande eftersom det måste vara en utmaning att försöka umgås som vanligt med polarna trots att en kamera bevittnar allt någon meter ifrån en.
Farväl Falkenberg uppskattades mycket av flera kritiker, men den hade ingen större framgång utomlands. Själv kämpade jag under dess gång med min egen likgiltighet som varade ända fram till tragedin. Och det är alarmerande eftersom filmskaparna vill tala till just mig och alla andra som minns sista sommaren hemma.
Farväl Falkenberg 2006-Sverige. 90 min. Färg. Widescreen. Regi: Jesper Ganslandt. Manus: Jesper Ganslandt, Fredrik Wenzel. I rollerna: Holger Eriksson, David Johnson, John Axel Eriksson, Jesper Ganslandt, Jörgen Svensson, Rolf Sundberg.
► Jesper Ganslandt om att jobba med kompisarna: “Vi ringde ju upp dem och började planera. De flesta blev ju tvungna att flytta hem över sommaren. Vilket var ett projekt i sig själv, helt utan pengar. Men samtidigt, att spendera sommaren i Falkenberg, det är inte så jobbigt. Det fanns ju lite av… jag ska inte säga misstro, men i alla fall vaksamhet, över projektet. Vilket i efterhand jag tycker är bra. Många gånger kände inte de att de hade kontroll, och många gånger kände inte jag att jag hade kontroll. Men det är ju en fråga om att lirka med filmen. Jag tycker film ska lirkas fram. Först satt jag där och hade stor ångest när jag klippte filmen, under en skitlång tid. Men det blev belöning på slutet. Det gick också lättare när jag klippte om den tillsammans med Michal Leszczylowski, hos Memfis Film.” (Intervju från MovieZine.se)
Comments
Due to spam, I am forced to moderate comments, which is why it may take a few hours until your comment is displayed.
Masterpiece
Excellent
Very good
Worth a look
So-so
Poor
Crap